Upphovsrätt
Enligt den svenska upphovsrättslagen tillhör upphovsrätten upphovsmannen. Den som har författat en text, gjort ett inslag för radio eller TV, tagit ett foto eller gjort en teckning har upphovsrätt till sitt verk om verket anses tillräckligt originellt för att uppnå så kallad verkshöjd. Korta nyhetsnotiser anses normalt inte ha verkshöjd och är därför inte upphovsrättsskyddade, originella rubriker kan dock ha verkshöjd.

Upphovsrätten består av två delar, ekonomisk rätt (förfoganderätt) och ideell rätt.


Ekonomisk rätt eller förfoganderätt
Den ekonomiska rätten innebär att ingen annan än upphovsmannen får framställa exemplar av verket eller göra det tillgängligt för allmänheten. Att framställa exemplar innebär allt från att trycka tidningsartiklar och sända TV-inslag till att fotografera tavlor och skulpturer. Att göra tillgängligt för allmänheten kan vara att visa en film, sälja en tidning, låna ut en bok på biblioteket eller spela musik för kunderna i en affär.

För att ha möjlighet att få inkomster av sina texter, bilder, program osv måste journalister upplåta sina rättigheter till medieföretag. Upphovsrättslagen innebär därför i praktiken att om inget annat har överenskommits har uppdragsgivaren rätt att publicera materialet en gång – på SRAO-området dessutom sända en repris.

Vid ytterligare nyttjande av frilansmaterial som lagring i arkiv, vidareutnyttjande, återpublicering, publicering på hemsida eller i internetdatabas, se information om arvodering med mera i Frilansrekommendationen.


Digital användning
Upphovsrättslagen innebär i praktiken att om inget annat har överenskommits har uppdragsgivaren rätt att publicera materialet en gång. När det gäller digital användning t ex att lägga ut en text eller en bild i en internetdatabas går det dock inte att tala om publicering en gång, eftersom materialet ”används” från det att det läggs ut tills att det tas bort. Om man inte har kommit överens om hur länge det skall ligga ute gäller en utläggningstid om sex månader.

Flera domar har klart och tydligt visat att uppdragsgivare inte har rätt att utan överenskommelse återpublicera materialet från en tryckt tidning i internetdatabas. Internetdatabas (ibland kallad allt från hemsida, webbplats till ”arkiv”) kan vara allt från tidningsföretagets egen databas/webbplats till en sådan databas som drivs av företag som bara publicerar sig på internet, t ex Mediearkivet. Som överenskommelse räknas inte en skrivning i redaktionsrutan om att allt redaktionellt innehåll lagras elektroniskt och att externa skribenter måste meddela eventuellt förbehåll mot detta före publicering. Överenskommelsen måste träffas med upphovsmannen om vilken användning som ska gälla.

Användning på internet skiljer sig på flera sätt i förhållande till såväl papperstidningspublicering som sändning i radio och TV. Inte bara det faktum att det är en slags fortlöpande publicering – från det att det läggs ut till dess det tas bort – talar för detta. I ett EU-direktiv om upphovsrätt i informationssamhället som under 2005 införts i svensk lag kallas allt som har med internet att göra för ”överföring till allmänheten”, medan papperstidningspubliceringen benämns som ”spridning”. I den svenska upphovsrättslagen har överföringsbegreppet införts fr o m 1 juli 2005 och i det ingår sändning i radio och tv liksom tillhandahållande av material på internet.

Läs också under rubriken "Hemsida och annan internetdatabas” i Frilansrekommendationen.



Citaträtt
Det finns undantag från huvudregeln om upphovsmannens och hans rättighetsinnehavares rätt. Det är t ex tillåtet att återge delar av verk – citera – om man gör det på rätt sätt. Det är också tillåtet att framställa enstaka exemplar för privat bruk.


Ideell rätt
Den ideella rätten innebär att upphovsmannen har rätt att ha sitt namn invid sitt upphovsrättsligt skyddade material och att materialet inte får publiceras på ett sätt eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsrättsmannen. Användaren får heller inte göra kränkande ändringar i materialet. Den ideella upphovsrätten kan inte avtalas bort.
Det enda undantaget från regeln om att de ideella rättigheterna tillhör upphovsmannen gäller om ett dataprogram skapas av en anställd som har till uppgift att göra det. Då övergår både den ekonomiska och ideella upphovsrätten till arbetsgivaren (om de inte har kommit överens om något annat).




SJFs Frilansjournalisters Serviceaktiebolag
Svenska Journalistförbundet
© SJFs Frilansjournalisters Serviceaktiebolag & Svenska Journalistförbundet

Box 1116, 111 81 Stockholm
E-post: frilanskatalogen@sjf.se
Telefon: 08-613 75 00